Från intervju i Stockholm / 14 oktober 2010

Rosanvallon

I ditt senaste arbete, årets kurs på Collège de France, återkommer du till jämlikhetsbegreppet. Du menar att vi idag har en ”ojämlikhet i situationer”. Hur kan man binda samman en analys av jämlikhetsbegreppet ställning idag med den samtida demokratin, för att stärka den?

En ”ojämlikhet i situationer” innebär inte bara att man inte har samma rättigheter eller kapital; snarare pekar uttrycket på det faktum att man inte har samma medel att vara jämlik som den man är, på sitt singulära sätt. Revolutionerna på 1700-talet skedde utifrån en önskan av att vara lik den andre, av att vara likadana – man ville vara lik eftersom privilegiesystemet skapade en uppdelning mellan olika sorters människor. Att vara likadan var alltså tecknet på något enormt löftesrikt. Idag, i våra mer utvecklade samhällen, är det ett samhälle i vilket var och en har rätten att vara sig själv, har rätten till sin singularitet. Således är det inte längre enbart fråga om ett krav på likhet i lika stor utsträckning som det är en kamp för singularitet. Kamperna om genusfrågor och frågor om sexuella minoriteter har varit goda exempel. Kvinnornas fall är ett bra exempel, eftersom det på en och samma gång är en kamp för likhet som en kamp för singularitet. Genusfrågan är den exakta gränsen mellan bristen på likhet och önskan till singularitet: kvinnor vill vara individer som vem som helst, men samtidigt vill de uppfattas som kvinnor. Det är således gränsen mellan båda. Jag tror alltså att jämlikhetsbegreppet idag återfinns i denna mycket starka idé om singularitet, om erkännandet av singularitet: att ge var och en medlen för sin singularitet. Till denna idé kan man knyta hela Amartya Sens vision om kapaciteter. Idén om kapaciteter är just att ge till var och en medlen för sin singularitet, medlen för var och en att utveckla sina möjligheter. Varför demokratin?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s