ur Khayyams fyraradingar – Rubaiyyát

Posted on f

0


övers. Eric Hermelin

511

Med oändlig åtrå tryckte jag min läpp mot Krusets läpp.
Att jag månde spörja det om meningen med mitt långa lif.
Det lade sin läpp mot min läpp och hviskade hemligt:
”Drick Vin, ty till denna verld kommer du ej mer.”

516

När jag var liten, var jag, en tid, under lärare:
Sedan var jag, en tid, glad, under min personlighet som lärare.
Si verkets ändalykt! Si hvad som hände oss!
Som ett vatten kommo vi hit. Som en vind gingo vi hädan.

522

Lemna dig ej öfver så hejdlöst åt din sorg – lef lycklig!
Och på den orättvisans stråk-väg, hvarpå du måste vandra – vandra rättvis.
När slutet på denna verldens verk är – intet;
så räkna dig för intet, och lef fri.

554

För den som är en Menniska, lägger jag ned mitt lif;
Under hans fot lägger jag gerna ned mitt hufvud.
Önskar du veta, had helvetet sannerligen är?
Helvetet på jorden är umgänge med icke-Människor.

 

Annonser
Posted in: Literature