ur Khayyáms fyraradingar – Rubaiyyat

Posted on f

0


övers. Eric Hermelin

37

Så länge jag är sjelf-medveten, fattas något i min lycka;
Så snart jag blifvit rusig, aflöses kunskap af dårskap.
Detta mellan-stadium, som finnes mellan rusighet och sjelf-medvetenhet:
Dess slav är jag, ty det är Lifvet.

56

Dricka Vin och vara glad: se der min lefnads-regel!
Ge på båten tro och otro: se der min tro!
Jag sade till tidens brud: ”Hvad är din morgon-gåfva?”
Hon sade: ”Ditt glada hjerta är min morgon-gåfva.”

63

Icke för glädjens skull dricker jag Vin;
Icke för uppror, eller för brott mot religion och plägsed.
Men jag önskar draga Anden åt mig medelst o-personlighet:
Ej har jag annat skäl att dricka Vin och varda rusig.

87

En lång tid har Vinets lof varit min syssla;
Och allt, hvad omkring mig är, är Vinets tillbehör.
O fromme man! Om förnuftet är din lärare här på jorden,
Så var glad, ty din lärare är min lärling

108
O dårar! Köpen eder icke verldens smek,
När, om dess alla syften, kunskap finnes.
Och gifven edert dyra lif icke för vinden –
Hej! Söken vänner! Skynden! Dricken Vin!

 

Annonser
Posted in: Literature