från Dagboken

Kierkegaard, sid. 104

(25 juli.)
Orsaken till att jag finner så föga glädje över tillvaron är den, att när en idé vaknar i min själ, så är det med en sådan energi och med så övermänskliga mått, att jag riktigt förlyfter mig på den. Och den ideala antecipationen innebär för mig så långt ifrån en förklaring av tillvaron, att den istället för mig maktlös i mitt sökande efter idéns korrelat, gör mig för orolig och så att säga för nervös för att jag skulle kunna vila ut i den.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s