från Anteckningar I

Camus

Människan är ingenting i sig själv. Hon är bara en oändlig möjlighet. Men hon är oändligt ansvarig för denna möjlighet. Av sig själv drivs människan att upplösas. Men hennes vilja, hennes samvete och hennes äventyrslusta avgår med segern, och möjligheten börjar växa. Ingen kan säga att han har nått människans gräns. De fem år som vi nyss har varit med om har lärt mig det. Från odjur till martyr, från ondskans genius till offer utan hopp – ingenstans ett vittnesbörd som inte har chockerat. Det är vars och ens ensak att hos sig själv utnyttja människans största möjlighet, hennes yttersta förmåga.

sid, 148

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s