ur Anteckningar

Camus, skiss till stycke i en pjäs. Vid 22 års ålder.

Franciskanermunken:
Så ni tror inte på någonting, Don Juan?

Don Juan:
Jo, fader, jag tror på tre ting.

Munken:
Vilka då, om man får fråga?

Don Juan:
Jag tror på modet, intelligensen och kvinnorna.

Munken:
Då måste man alltså ge upp hoppet om er.

Don Juan:
Ja. om man tycker synd om en lycklig människa. Adjö, fader.

Munken (på tröskeln):
Jag skall be för er, Don Juan.

Don Juan:
Tack fader. Jag ser en sorts mod i det.

Munken (milt):
Nej, Don Juan, det handlar helt enkelt om två slags känslor som ni envisas med att förneka, nämligen kärlek och barmhärtighet.

Don Juan:
Jag har bara upplevt ömhet och generositet, som är den manliga formen av dessa kvinnliga dygder. Men farväl nu, fader.

Munken:
Farväl, Don Juan.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s