Anteckningar II

Camus, , sid 174

Jag föredrar engagerade personer framför engagerad litteratur. Mod i livet och talang i arbetet, det är gott nog. Och dessutom är författaren engagerad när han själv vill. Hans förtjänst är själva rörelsen. Och om den måste bli lag, yrke eller terror, var ligger då förtjänsten?

Att skriva en dikt om våren lär numera tjäna kapitalismen. Jag är inte poet, men jag skulle utan baktankar glädja mig åt en sådan dikt om den var vacker. Antingen tjänar man hela människan eller också inte alls. Och om människan behöver bröd och rättvisa och om allt måste göras för att tillfredställa det behovet, så behöver hon också den rena skönheten, som är hennes hjärtas bröd. Allt övrigt saknar allvar.

Ja, jag skulle önska att de var mindre engagerade i sitt arbete och lite mera i vardagslivet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s